Exkursion

Garparör och Billingeleden

12 maj

Exkursion

Några bilder från våran exkursion 5 maj.

Getaryggen och Kalkbrottet i Skövde.



Västgötabergen- och dess ingående bergarter

Västgötabergen (15st) är uppbygda av flera lager sk. sedimentära bergarter och hör till gruppen platåberg. De bildades för ca 400-570 miljoner år sedan då Sverige låg under vattentyan.

Slam,sand, lera och döda växter och djur föll då ner och samlades på botten. Under miljontals år så har det pressats i hop och blev sakta till sten.

USA KL 3
Man kan med hjälp av en minnesregel komma ihåg platåbergens bergarter. (underifrån)

U:Urberg
S: Sandsten
A: Alunskiffer

K: Kalksten
L: Lerskiffer
3: Trapp/Diabas

Lugnåsberget saknar diabas och är därför lite lägre än de andra västgötabergen. Diabas fungerar som en skyddande hätta mot, väder, vind och is.

Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (kap2. 18§ regeringsformen). Trotts det så räknas den inte som en lag. Däremot omges den av andra lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Det gör att det inte går att ge exakta besked om vad som är tillåtet att göra i naturen. Allemansrätten kan tolkas i domstol men rättsfallen är få.

Begreppet ”allemansrätt” är inte äldre än från 1900-talets mitt, men delar av det vi idag kallar allemansrätten kan härledas mycket långt tillbaka i tiden.

Vad gäller?
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/Vad-galler/


Källa:
http://www.naturvardsverket.se/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

BIOTOP

En biotop är en biologisk term för en slags omgivning, med naturliga gränser, där vissa djur- eller växtsamhällen hör hemma.  Med enkla ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre.

Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö och hällmark.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

ISTIDEN

Istiden är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden var täckta med is. Kan både syfta på en nedisning och en längre period med flera nedisningar. Den äldsta mest kända istiden inträffade för 1 miljard år sedan. Spår finns kvar av stora inlandsisar finns i form av is räfflor (skåror) och sediment som har avlagrats i samband med issmältningen ex morän och glaciallera.

Under de senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex stycken större glaciationer som har täckt Skandinavien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istiden

PANGEA/PANGAEA

Är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter. Pangea bildades för drygt 250 miljoner år sedan. Pangea är dock inte den första kontinenten på jorden. De första kontinenterna formades för ca två miljarder år sedan och har sedan slagits samman och delats upp i flera omgångar.  Pangea lär ha sträckt sig från pol till pol som ett stort C, på mitten delat vågrätt av ekvatorn. Några bergskedjor finns fortfarande kvar som bildades när Pangea uppstod är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangea

VULKANER/VULKANISM

En vulkan är en öppning i jordskorpan där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar då till lava när den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Vulkaner delas upp i två olika kategorier. De som bara rinner ut över omgivningen och de som har mer explosionsartade förlopp. Vilken typ som bildas beror bland annat på halten kisel vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Ofta är det inte lavan som dödar då den flyter fram så långsamt att man hinner undan. Det är istället det moln av giftig gas som strömmar nerför vulkanens sida precis innan utbrottet.                       http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanism

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder är en sammanställning av den tid som har passerat sedan jorden skapades fram till idag. Man delar i de geologiska tidsperioderna i en tidsskala. Klarläggandet av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter. http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala [2011-04-27]

Den Geologiska tidsskalan börjar från jodens början ca 4,5 miljarder år sedan fram till nutid. Första delen fram tills för 2500 miljoner år sedan kallas Arkeikum. Efter den kommer Proterozoikum 2500 miljoner år till 540 miljoner år sedan och i denna tidzon bildades berggrunden i Sverige (Urberget). Det var först under kommande tidsperiod (även kallad eoner) som det skede en större utveckling, först i haven sedan på land. Denna tidsperiod kallas Fanerozoikum. Vill ni läsa mer om de olika tidsperioderna så gå in på Naturhistoriska riksmuseet och läs mer.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html [2011-04-27]

Tappning - baltiska issjön

Föregångare till östersjön är den baltiska issjön som var en stor färsvattensjö. Den skapades genom att inlandsisen som täckte Skandinavien, stegvis började den dra sig tillbaka och smälta ca 15 000år sedan. Denna istid hette Weichselisen. Den baltiska issjön tappades tre gånger varutav den tredje blev slutet på sjön. Den tappades slutligen ut via Billingen när iskanten lämnade spetsen på berget, då sjönk vattenytan med 25 meter ner till havsytans nivå allt detta hände på ett år för ca 10 000 år sedan. Idag kan geologerna berätta hur östersjön har utvecklas genom att de studerar gamla strandlinjer men även de geokemiska variationerna i sedimentkärnor och i fossilinnehållet.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria [2011-04-27]

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf [2011-04-27]

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

I Sverige är gran den vanligaste trädsorten därefter kommer tall, björk, ek och bok i den följande ordningen. 23 miljoner hektar är skog i Sverige ungefär som halva Sveriges landyta. Det finns 330 000 skogsägare och de äger ca 12 miljoner hektar resterande ägs av staten eller skogsbolag. Tillväxten är större än avverkningen i Sverige. Varje år avverkas ca 95 miljoner m3sk medans tillväxten per år är 116 miljoner m3sk.

Källor:

 http://www.sydved.se/page31.aspx [2011-04-27]

http://www.sydved.se/file.aspx?id=326 [2011-04-27]

Vi brukar mycket skog i vårt land för att tillverka virke m.m. Man avverkar också för att skogen ska må bra och för att öka tillväxten på den. Det finns en lag om hur man ska avverka sin skog, man brukar prata om en föryngringsprocess. Den processen innebär att man tar ner en större yta för att ny skog ska kunna växa till, vanligast är att man gör det när skogen är ungefär 100 år men man får inte heller ta ner skogen före den är ca 45 år.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Skogsbruket/

Alla skogsägare måste ta hänsyn till naturen runt omkring, det finns skogar som är helt skyddade mot avverkning, de har ett högt naturvärde.

För att växter och insekter ska kunna leva i skogen måste det finnas döda träd i skogen, insekter lägger ägg och fåglarna äter larverna som kläcks. Det är därför det ligger kvar en del träd i skogen efter avverkningar, vilket kan se tråkigt ut frö de som bara vill ut i skogen och plocka svamp eller ta en promenad.

Våra stora rovfåglar tycker om att bo i gamla tallar så det är anledningen till att de ofta får stå kvar. Träd med bär är föda för många olika djurarter.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Miljohansyn/

Fossil

Fossiler är spår eller rester från djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter. Sediment är en ”lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is”( www.ne.se 20110427). Sedimenten kan fortsätta vara lösa, men vanligast är att de förstenas och omvandlas till olika slags stenar. Fossilen består av de delar som är mest motståndskraftiga såsom skal, tänder och ben hos djuren. Sporer, stammar, frön och blad hos växterna. Tack vare fossilen kan vi få förståelse för hur livet sett ut vid olika tidpunkter på olika platser runt om i världen. De kan också hjälpa oss se hur utveckling av livet sett ut långt tillbaka i tiden och jordens klimathistoria. Dinosaurier är den fossilen som skapat mest uppståndelse, trots det finns det fossiler från nästan alla slags djur och växter.

Fossilen innehåller oftast bara delar från djur som t.ex. en käke. Sällan hittas det hela djur eller mjuka partier från djuret. Endast ett par hundra hela fisködlor har hittats vilket är oerhört lite med tanke på den mängd fisködlor som funnits.

För att kunna utläsa hur gammal ett fossil är tittar man på vilken följd fossilet avlagrats. Kartläggning av tidsperioder har gjorts av forskare för att hitta vilka växter och djur som levde under en viss period. Exakt ålder på fossil kan endast tas fram på vulkaniska bergarter då sedimentära bergarter kan innehålla sediment av olika åldrar.

De kan ta olika lång tid för ett fossil att bildas. Vid heta källor kan det endast ta ett år, men lång tid beroende på hur fort sedimenteringen sker, den kemiska och mineralogiska sammansättningen och miljön (fuktighet och värme).   

Från levande fisködla till fossil

När fisködlan dog sjönk ner på havets botten. Bakterier löste upp mjuka delar och asätare åt av fisködlan. Det enda som blev kvar på bottnen var skelettet, som var hårt.  Små partiklar sjönk i vattnet och ansamlades på bottnen växte bottnen uppåt. Skelettet blev då inbäddat i ett tjockt lager av bottenslam. Skelettet pressades ihop av ett högt tryck från bottnen ovanför. Bottnen förstenades genom det höga trycket efter lång tid, men även genom kemisk inverkan. Fisködlan övergick till en fossil. En lång tid efter steg lagren upp till markytan genom geologiska inträffanden. Då blev det möjligt för forskare som studerar fossil, paleontologer, att knacka fram fossilet och kunde därefter analysera det.

Klappersten

Klappersten är en rund sten med storlek som en knytnäve. I Sverige hittas den oftast på ost- västkustens stränder, men kan även bilda fält. Formen har uppkommit genom stenarnas friktion mot varandra.

                       

Källa:

Nationalencyklopedin (hämtad 20110427)  www.ne.se

Naturhistoriska riksmuseet (hämtad 20110427) www.nrm.se

Landhöjning

När jordskorpan blir högre än havsnivån kallas det för att det blir en landhöjning. I Skandinavien som en gång var täckt av inlandsis får vi det som kallas för en postglacial höjning vilket innebär att isen har tryckt ner jordytan men efter isen har smält så stiger jordytan igen. Det förekommer också orogenisk landhöjning, då ökar jordytan och bergskedjor kan bildas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning

Jordprofil

Jordprofil är de olika skikten i jorden som man mäter uppifrån och ner och består av:

Ytlager  som är det översta där vi kan se växter.

Urlakningsskikt med mörk färg.

Urlakningsskikt med blekjord.

Anrikningsskikt.

Opåverkat skikt.

Underliggande bergskikt.

Podsolprofil:

I våra barrskogar har vi mestadels det som kallas för podsol  som har ett lågt ph värde och består av följande lager:

Mårlager med organiskt material av både döda växt- och djurrester.

Blekjord

Rostjord

Brunjord:

Brunjorden hittar vi i våra lövskogar och är en näringsrik jord. Vi använder brunjorden när vi vill odla och plantera men allteftersom granarna ökar så blir den jorden alltmer podsoliserad.

Brunjorden består av:

Förmultningsskikt som kallas förnan.

Mull
Anrikningsskikt

http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf 

Faktainformation till våra utomhusaktiviteter

Fakta om Rullstensås

Här kommer fakta om rullstensåsen. Jag har inte arbetat om texten utan istället kopierat av från Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Receding_glacier_with_numbers.svg?uselang=sv

En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord-sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar och subakvatiska rullstensåsar, beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över- eller undervattensmiljö. En subakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut under vattenytan, och kännetecken för denna är att materialet i åsen saknar de finaste kornfraktionerna i själva åsryggen, då dessa fraktioner transporterats längre ut längs åsens sidor, och avsatts där. En supraakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut på land, denna typ av ås är vanligen sämre sorterad än en subakvatisk.

Den senaste istiden började för ca 115 000 år sedan.[1] Under dess maximala utbredning täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Den flera kilometer höga och mycket tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra.

Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen. En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. De största rullstensåsarna finns framförallt i östra Svealand, t.ex. Uppsalaåsen och Stockholmsåsen. Bland Sveriges längsta rullstensåsar torde Badelundaåsen återfinnas, som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan.

Rullstensåsar bildades när inlandsisen smälte. 1) Berggrunden, 2) Moränlager, 3) Glaciär som smälter, 4) Rullstensås, 5) Drumliner, 6) Ändmorän, 7) Slättmark efter smältvattensjö, 8) Kamekullar, 9) Dödisgrop

När jag sökte på kalkälskande växter hittades fakta som visade en varierande blandning av växter. Kanske någon annan också har glädje av att ta del av informationen.

 http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm.

Kalkälskande växter = Lönn ,davidii  ,Syrenbuddleja  , Avenbok  , Rosenkvitten  , Perukbuske, Hagtorn  ,  Bok , Ask  , Ginst  , Apel ,  Ölandstok  ,Fågelbär , Robinia , Vitoxel ,  Syren , Silverlind ,  Alm , Barrväxter , Ädelcypress, Juniperus  , Serbisk gran , Svarttall ,  Thuja

Dessa växter är tåliga även i vinterklimat då deras knoppar är skyddade av knoppfjäll. Barrträden har också ett vax-skikt på barren, så att avdunstningen förhindras.

Om marken är kalkrik har den ett ph-värde högre än 7. Den är då basisk. Floran som växer på sådan jord är beroende av denna kalkhaltiga miljö. Getväppling, blåeld, spåtistel, havtorn, blåhallon och krissla är exempel på växter som tycker om kalk, men mest känd är orkidén. Det finns många olika orkidéarter som växer på västgötabergen.

Referens: www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Lök och Knölväxter =

Tidlösa , Krokus ,  Gladiolus ,  Pärlhyacint ,  Påsk o.Pingstlilja ,  Blåstjärna , Tulpan  ( lökar)

Perenner = Röllika , Våradonis , Praktstenört , Ulleternell , Strandtrift , Aubretia , Härtbergenia , Vårkrage ,  Draba , Alpmartorn ,  Alpgentiana , Fransgentiana , 'ballerina'  Silvernäva , Brudslöja  , Solbrud , Solvända ,Rosenincarvillea , Edelweiss , Kungslilja , Luktpion , Bondpion  , Fingerört  , Salvia, Stäppsalvia  , Liten såpnejlika  , Silverbräcka,  Rosenbräcka  , Fjällbrud  , Purpurbräcka  , Höstvädd  , Trädgårdsmalva  , Backnejlika  , Axveronica.  

Dessa växter har kraftiga rotsystem som förökas genom sticklingar där långa rotsystem.

Ett- och tvåriga växter = Ringblomma, Trädgårdsaster, Risp, Strandkrassing, Grekisk lövkoja, Salvia, Broksalvia, Tagetes, Zinnia

Dessa växter sprids med frön som har låg vattenhalt men är rika på fett. Deras förökning startas vid lämpliga förhållanden då växten har rätt fuktighet och temperaturen i jorden är optimal. //: Ingvor

Förtydligande

För er som kanske inte förstår vad som händer vid ägg experimentet så gör jag ett försök att förtydliga det:

När pappret i flaskan brinner så tar syret i flaskan slut. Ägget som ligger över flasköppningen hindrar ny luft att komma in och ersätta syret. Lufttrycket blir då mindre inuti flaskan och ägget sugs in.

Nina