Alla grupper

Hej på er alla i grupp 5.
Jag har nu lagt in alla bloggar från oss som går på halvfart, så att vi riktigt kan gotta oss suga in ny kunskap om naturvetenskapen.

Nina

Frågeställningar för handledning

Jag upplever att det fortfarande känns stort och luddigt med hela uppgiften så jag vill veta mer om hur vi ska tänka om själva fenomenet och hur ni tänker er det. Vad ska vi lära, ska vi tänka brett eller smalt kring luft, helt enkelt på vilken nivå ska vi lägga oss. Det finns ju massor av roliga experiment att göra som känns kul, det är det teoretiska som känns svårt, har hittat litteratur för barn om luft, väder m.m. är det tillräckligt?

Ni andra kan väl lägga in era frågor här oxå som kommentarer.
Nina

Lyckats :)

Sitter här hemma i lugn och ro, helt plötsligt visste jag precis hur jag skulle göra för att få er som deltagare i bloggen. Skulle dock vilja ändra mitt Ninabloggen till Katharina men den nöten knäcker jag inte, min privata blogg heter ju så, det hänger väl ihop kan jag tro.

Funderar lite på luft, vad lite jag vet om det egentligen. Kommer liksom inte på mer än vad barnen gör som jag frågat spontant av ren nyfikenhet.

Katharina (Nina)

(hoppas nu Ingvor att jag tog bort rätt Ingvor, annars vet jag ju hur jag ska göra)

Test

Vi testar Ingvors konto

      Litteraturseminarie 10/2                                                        

Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs

Fleer, M (2009)

Studien utgår från Vygotskijs teorier om den begreppsmässiga utvecklingen och då i första hand om vardagliga och vetenskapliga begreppsbildningarna. Han menar att utifrån barnens vardagliga erfarenheter kan de omsättas till vetenskapliga begrepp.  Barnen ska få möjligheten att experimentera sig fram för att skapa en förståelse för vetenskapliga fenomen.

I Fleers studie kunde Martons variationsteori vara en användbar teori, som hävdar vikten att variera undervisningen, då i Fleers studie genom att låta barnen upptäcka fenomen i olika situationer, miljöer och former. Det är viktigt att barns inflytande tas tillvara på och att lärande sker under lekfulla former.

Det är viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp för att kunna skaffa sig ny kunskap och tillämpa den, för att ge barnen samband, förståelse, helhet och perspektiv.

Det vi kan lära oss av Fleers studie är att få in naturvetenskap och teknik i barnens vardag. Att låta dem upptäcka och undersöka fenomen när de själva hittat något som intresserar dem. Vi behöver vara lyhörda och fånga upp de tillfällen som uppkommer spontant. Genom att skapa lekfulla sammanhang som berör naturvetenskapliga fenomen kan vi också hjälpa dem koppla ihop vardagliga med vetenskapliga begrepp.

Genom att vi har ett sociokulturellt förhållningssätt hjälper vi barnen och oss själva att utveckla begreppsbildning inom naturvetenskap och teknik. Dokumentationen stödjer oss i lärprocessen och synliggör den för barn och pedagoger. Resultat visar att miljön har en stor betydelse för barnens naturvetenskapliga förståelse. Finns det material lättillgänglig blir miljön mer lockande och inspirerande, vilket leder till att barn tillåts få utlopp för sin kreativitet.  En lekfull miljö ökar lärandet.

Gruppens reflektioner

I vardagssituationer gör vi barnen mer medvetna om sin egen problemlösningsförmåga, då genom att göra dem medvetna om hur de tänker (metakognition).

Den reviderade läroplanen gör oss mer medvetna om naturvetenskap och teknik, då främst teknikämnet. Idag styrs verksamheten utifrån barnens intressen, inte utav traditionella könsmönster och könsroller.

Vi måste skapa en tillåtande miljö som inspirerar och utvecklar barnen i sitt tänkande när det gäller naturvetenskap och teknik. Det ska vara tillåtet att överskrida gränser.

Test

Oj,oj vilket fenomen datorer är.......kämpar med FLEER och deltagare, följare på samma gång.
Nina