Exkursion

Garparör och Billingeleden

12 maj

Exkursion

Några bilder från våran exkursion 5 maj.

Getaryggen och Kalkbrottet i Skövde.



Västgötabergen- och dess ingående bergarter

Västgötabergen (15st) är uppbygda av flera lager sk. sedimentära bergarter och hör till gruppen platåberg. De bildades för ca 400-570 miljoner år sedan då Sverige låg under vattentyan.

Slam,sand, lera och döda växter och djur föll då ner och samlades på botten. Under miljontals år så har det pressats i hop och blev sakta till sten.

USA KL 3
Man kan med hjälp av en minnesregel komma ihåg platåbergens bergarter. (underifrån)

U:Urberg
S: Sandsten
A: Alunskiffer

K: Kalksten
L: Lerskiffer
3: Trapp/Diabas

Lugnåsberget saknar diabas och är därför lite lägre än de andra västgötabergen. Diabas fungerar som en skyddande hätta mot, väder, vind och is.

Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (kap2. 18§ regeringsformen). Trotts det så räknas den inte som en lag. Däremot omges den av andra lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Det gör att det inte går att ge exakta besked om vad som är tillåtet att göra i naturen. Allemansrätten kan tolkas i domstol men rättsfallen är få.

Begreppet ”allemansrätt” är inte äldre än från 1900-talets mitt, men delar av det vi idag kallar allemansrätten kan härledas mycket långt tillbaka i tiden.

Vad gäller?
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/Vad-galler/


Källa:
http://www.naturvardsverket.se/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

BIOTOP

En biotop är en biologisk term för en slags omgivning, med naturliga gränser, där vissa djur- eller växtsamhällen hör hemma.  Med enkla ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre.

Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö och hällmark.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

ISTIDEN

Istiden är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden var täckta med is. Kan både syfta på en nedisning och en längre period med flera nedisningar. Den äldsta mest kända istiden inträffade för 1 miljard år sedan. Spår finns kvar av stora inlandsisar finns i form av is räfflor (skåror) och sediment som har avlagrats i samband med issmältningen ex morän och glaciallera.

Under de senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex stycken större glaciationer som har täckt Skandinavien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istiden

PANGEA/PANGAEA

Är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter. Pangea bildades för drygt 250 miljoner år sedan. Pangea är dock inte den första kontinenten på jorden. De första kontinenterna formades för ca två miljarder år sedan och har sedan slagits samman och delats upp i flera omgångar.  Pangea lär ha sträckt sig från pol till pol som ett stort C, på mitten delat vågrätt av ekvatorn. Några bergskedjor finns fortfarande kvar som bildades när Pangea uppstod är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangea

VULKANER/VULKANISM

En vulkan är en öppning i jordskorpan där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar då till lava när den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Vulkaner delas upp i två olika kategorier. De som bara rinner ut över omgivningen och de som har mer explosionsartade förlopp. Vilken typ som bildas beror bland annat på halten kisel vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Ofta är det inte lavan som dödar då den flyter fram så långsamt att man hinner undan. Det är istället det moln av giftig gas som strömmar nerför vulkanens sida precis innan utbrottet.                       http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanism

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder är en sammanställning av den tid som har passerat sedan jorden skapades fram till idag. Man delar i de geologiska tidsperioderna i en tidsskala. Klarläggandet av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter. http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala [2011-04-27]

Den Geologiska tidsskalan börjar från jodens början ca 4,5 miljarder år sedan fram till nutid. Första delen fram tills för 2500 miljoner år sedan kallas Arkeikum. Efter den kommer Proterozoikum 2500 miljoner år till 540 miljoner år sedan och i denna tidzon bildades berggrunden i Sverige (Urberget). Det var först under kommande tidsperiod (även kallad eoner) som det skede en större utveckling, först i haven sedan på land. Denna tidsperiod kallas Fanerozoikum. Vill ni läsa mer om de olika tidsperioderna så gå in på Naturhistoriska riksmuseet och läs mer.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html [2011-04-27]

Tappning - baltiska issjön

Föregångare till östersjön är den baltiska issjön som var en stor färsvattensjö. Den skapades genom att inlandsisen som täckte Skandinavien, stegvis började den dra sig tillbaka och smälta ca 15 000år sedan. Denna istid hette Weichselisen. Den baltiska issjön tappades tre gånger varutav den tredje blev slutet på sjön. Den tappades slutligen ut via Billingen när iskanten lämnade spetsen på berget, då sjönk vattenytan med 25 meter ner till havsytans nivå allt detta hände på ett år för ca 10 000 år sedan. Idag kan geologerna berätta hur östersjön har utvecklas genom att de studerar gamla strandlinjer men även de geokemiska variationerna i sedimentkärnor och i fossilinnehållet.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria [2011-04-27]

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf [2011-04-27]

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

I Sverige är gran den vanligaste trädsorten därefter kommer tall, björk, ek och bok i den följande ordningen. 23 miljoner hektar är skog i Sverige ungefär som halva Sveriges landyta. Det finns 330 000 skogsägare och de äger ca 12 miljoner hektar resterande ägs av staten eller skogsbolag. Tillväxten är större än avverkningen i Sverige. Varje år avverkas ca 95 miljoner m3sk medans tillväxten per år är 116 miljoner m3sk.

Källor:

 http://www.sydved.se/page31.aspx [2011-04-27]

http://www.sydved.se/file.aspx?id=326 [2011-04-27]

Vi brukar mycket skog i vårt land för att tillverka virke m.m. Man avverkar också för att skogen ska må bra och för att öka tillväxten på den. Det finns en lag om hur man ska avverka sin skog, man brukar prata om en föryngringsprocess. Den processen innebär att man tar ner en större yta för att ny skog ska kunna växa till, vanligast är att man gör det när skogen är ungefär 100 år men man får inte heller ta ner skogen före den är ca 45 år.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Skogsbruket/

Alla skogsägare måste ta hänsyn till naturen runt omkring, det finns skogar som är helt skyddade mot avverkning, de har ett högt naturvärde.

För att växter och insekter ska kunna leva i skogen måste det finnas döda träd i skogen, insekter lägger ägg och fåglarna äter larverna som kläcks. Det är därför det ligger kvar en del träd i skogen efter avverkningar, vilket kan se tråkigt ut frö de som bara vill ut i skogen och plocka svamp eller ta en promenad.

Våra stora rovfåglar tycker om att bo i gamla tallar så det är anledningen till att de ofta får stå kvar. Träd med bär är föda för många olika djurarter.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Miljohansyn/

Fossil

Fossiler är spår eller rester från djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter. Sediment är en ”lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is”( www.ne.se 20110427). Sedimenten kan fortsätta vara lösa, men vanligast är att de förstenas och omvandlas till olika slags stenar. Fossilen består av de delar som är mest motståndskraftiga såsom skal, tänder och ben hos djuren. Sporer, stammar, frön och blad hos växterna. Tack vare fossilen kan vi få förståelse för hur livet sett ut vid olika tidpunkter på olika platser runt om i världen. De kan också hjälpa oss se hur utveckling av livet sett ut långt tillbaka i tiden och jordens klimathistoria. Dinosaurier är den fossilen som skapat mest uppståndelse, trots det finns det fossiler från nästan alla slags djur och växter.

Fossilen innehåller oftast bara delar från djur som t.ex. en käke. Sällan hittas det hela djur eller mjuka partier från djuret. Endast ett par hundra hela fisködlor har hittats vilket är oerhört lite med tanke på den mängd fisködlor som funnits.

För att kunna utläsa hur gammal ett fossil är tittar man på vilken följd fossilet avlagrats. Kartläggning av tidsperioder har gjorts av forskare för att hitta vilka växter och djur som levde under en viss period. Exakt ålder på fossil kan endast tas fram på vulkaniska bergarter då sedimentära bergarter kan innehålla sediment av olika åldrar.

De kan ta olika lång tid för ett fossil att bildas. Vid heta källor kan det endast ta ett år, men lång tid beroende på hur fort sedimenteringen sker, den kemiska och mineralogiska sammansättningen och miljön (fuktighet och värme).   

Från levande fisködla till fossil

När fisködlan dog sjönk ner på havets botten. Bakterier löste upp mjuka delar och asätare åt av fisködlan. Det enda som blev kvar på bottnen var skelettet, som var hårt.  Små partiklar sjönk i vattnet och ansamlades på bottnen växte bottnen uppåt. Skelettet blev då inbäddat i ett tjockt lager av bottenslam. Skelettet pressades ihop av ett högt tryck från bottnen ovanför. Bottnen förstenades genom det höga trycket efter lång tid, men även genom kemisk inverkan. Fisködlan övergick till en fossil. En lång tid efter steg lagren upp till markytan genom geologiska inträffanden. Då blev det möjligt för forskare som studerar fossil, paleontologer, att knacka fram fossilet och kunde därefter analysera det.

Klappersten

Klappersten är en rund sten med storlek som en knytnäve. I Sverige hittas den oftast på ost- västkustens stränder, men kan även bilda fält. Formen har uppkommit genom stenarnas friktion mot varandra.

                       

Källa:

Nationalencyklopedin (hämtad 20110427)  www.ne.se

Naturhistoriska riksmuseet (hämtad 20110427) www.nrm.se

Landhöjning

När jordskorpan blir högre än havsnivån kallas det för att det blir en landhöjning. I Skandinavien som en gång var täckt av inlandsis får vi det som kallas för en postglacial höjning vilket innebär att isen har tryckt ner jordytan men efter isen har smält så stiger jordytan igen. Det förekommer också orogenisk landhöjning, då ökar jordytan och bergskedjor kan bildas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning

Jordprofil

Jordprofil är de olika skikten i jorden som man mäter uppifrån och ner och består av:

Ytlager  som är det översta där vi kan se växter.

Urlakningsskikt med mörk färg.

Urlakningsskikt med blekjord.

Anrikningsskikt.

Opåverkat skikt.

Underliggande bergskikt.

Podsolprofil:

I våra barrskogar har vi mestadels det som kallas för podsol  som har ett lågt ph värde och består av följande lager:

Mårlager med organiskt material av både döda växt- och djurrester.

Blekjord

Rostjord

Brunjord:

Brunjorden hittar vi i våra lövskogar och är en näringsrik jord. Vi använder brunjorden när vi vill odla och plantera men allteftersom granarna ökar så blir den jorden alltmer podsoliserad.

Brunjorden består av:

Förmultningsskikt som kallas förnan.

Mull
Anrikningsskikt

http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf 

Faktainformation till våra utomhusaktiviteter

Fakta om Rullstensås

Här kommer fakta om rullstensåsen. Jag har inte arbetat om texten utan istället kopierat av från Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Receding_glacier_with_numbers.svg?uselang=sv

En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord-sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar och subakvatiska rullstensåsar, beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över- eller undervattensmiljö. En subakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut under vattenytan, och kännetecken för denna är att materialet i åsen saknar de finaste kornfraktionerna i själva åsryggen, då dessa fraktioner transporterats längre ut längs åsens sidor, och avsatts där. En supraakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut på land, denna typ av ås är vanligen sämre sorterad än en subakvatisk.

Den senaste istiden började för ca 115 000 år sedan.[1] Under dess maximala utbredning täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Den flera kilometer höga och mycket tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra.

Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen. En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. De största rullstensåsarna finns framförallt i östra Svealand, t.ex. Uppsalaåsen och Stockholmsåsen. Bland Sveriges längsta rullstensåsar torde Badelundaåsen återfinnas, som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan.

Rullstensåsar bildades när inlandsisen smälte. 1) Berggrunden, 2) Moränlager, 3) Glaciär som smälter, 4) Rullstensås, 5) Drumliner, 6) Ändmorän, 7) Slättmark efter smältvattensjö, 8) Kamekullar, 9) Dödisgrop

När jag sökte på kalkälskande växter hittades fakta som visade en varierande blandning av växter. Kanske någon annan också har glädje av att ta del av informationen.

 http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm.

Kalkälskande växter = Lönn ,davidii  ,Syrenbuddleja  , Avenbok  , Rosenkvitten  , Perukbuske, Hagtorn  ,  Bok , Ask  , Ginst  , Apel ,  Ölandstok  ,Fågelbär , Robinia , Vitoxel ,  Syren , Silverlind ,  Alm , Barrväxter , Ädelcypress, Juniperus  , Serbisk gran , Svarttall ,  Thuja

Dessa växter är tåliga även i vinterklimat då deras knoppar är skyddade av knoppfjäll. Barrträden har också ett vax-skikt på barren, så att avdunstningen förhindras.

Om marken är kalkrik har den ett ph-värde högre än 7. Den är då basisk. Floran som växer på sådan jord är beroende av denna kalkhaltiga miljö. Getväppling, blåeld, spåtistel, havtorn, blåhallon och krissla är exempel på växter som tycker om kalk, men mest känd är orkidén. Det finns många olika orkidéarter som växer på västgötabergen.

Referens: www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Lök och Knölväxter =

Tidlösa , Krokus ,  Gladiolus ,  Pärlhyacint ,  Påsk o.Pingstlilja ,  Blåstjärna , Tulpan  ( lökar)

Perenner = Röllika , Våradonis , Praktstenört , Ulleternell , Strandtrift , Aubretia , Härtbergenia , Vårkrage ,  Draba , Alpmartorn ,  Alpgentiana , Fransgentiana , 'ballerina'  Silvernäva , Brudslöja  , Solbrud , Solvända ,Rosenincarvillea , Edelweiss , Kungslilja , Luktpion , Bondpion  , Fingerört  , Salvia, Stäppsalvia  , Liten såpnejlika  , Silverbräcka,  Rosenbräcka  , Fjällbrud  , Purpurbräcka  , Höstvädd  , Trädgårdsmalva  , Backnejlika  , Axveronica.  

Dessa växter har kraftiga rotsystem som förökas genom sticklingar där långa rotsystem.

Ett- och tvåriga växter = Ringblomma, Trädgårdsaster, Risp, Strandkrassing, Grekisk lövkoja, Salvia, Broksalvia, Tagetes, Zinnia

Dessa växter sprids med frön som har låg vattenhalt men är rika på fett. Deras förökning startas vid lämpliga förhållanden då växten har rätt fuktighet och temperaturen i jorden är optimal. //: Ingvor

Förtydligande

För er som kanske inte förstår vad som händer vid ägg experimentet så gör jag ett försök att förtydliga det:

När pappret i flaskan brinner så tar syret i flaskan slut. Ägget som ligger över flasköppningen hindrar ny luft att komma in och ersätta syret. Lufttrycket blir då mindre inuti flaskan och ägget sugs in.

Nina

Jag kan!

Jag kan!, brukar barn säga men häromdagen fick jag den känslan om mig själv också då ett barn kom fram till mig och sa; Nina, när vi jobbar med experiment och sånt med dig, då är du alltid så glad, ska vi göra det idag?

Det värmde gott i hjärtat samt att det blev en bekräftelse på att jag gör ett bra jobb, inte illa!

Nina

Frågesport

I lördags när jag och min sambo var bjudna på middag hos några vänner, bestämde vi oss för att spela spel. Ett slags frågespel som hette MIG. Kul, tänkte jag som tycker det är så svårt med sådana spel. Efter ett par omgångar och jag känner att jag inte bidragit med så mycket, kommer äntligen en fråga som är klippt och skuren för mig! En fråga om inversion, hur luften är närmast marken vid inversion! Kall svarar jag och förklarar att när den kalla luften stiger möter den varm luft, istället för tvärtom som det brukar vara. Alla ser ut som frågetecken, dels för att jag kan svaret och för att de aldrig hört ordet förut. Så tack vare natur och teknik kursen fick jag glänsa i en situation som jag helst gömmer mig i! :)

Genomförande av experimentet – Ägget i flaskan

Jag valde ut tre barn i gruppen som är mellan 2-3 år. I texten kallar jag dem Alex, Oliver och Ida. Jag frågar om de vill vara med på ett experiment, där vi ska trolla.

(Alla):-Jaaa!

Flaskan som vi ska använda i experimentet står på golvet framför barnen. Jag frågar dem om de vet vad luft är. Utan att jag sagt något mer visar de att det har en förförståelse om luft och att den inte syns.

(A):- Det finns i flaskan!
(O och I):- I flaskan!
(Ped.): - Ja det finns luft i flaskan! Alla tre barnen tittar ner i flaskan.
(Ped.): - Ser ni luften?
(Barnen): - Nää…
(Ped.): - Nää, den syns inte.

Jag tar fram ett kokt ägg och skalar det. Sedan placerar jag det i flaskhalsen, där det sitter fast.
(Barnen): - Ett ägg!
(Ped): -Tror ni att ägget kan åka ner i flaskan?
(A): - Nää…(han försöker peta ner ägget med fingret). O och I gör likadant.
(Ped): - Ska vi trolla nu?
(Barnen): - Jaaa!

Barnen får först rita vad de tror kommer hända med ägget. Alla barnen ritar endast ägget. Alex ritar ett stort ägg och tror att det kommer växa. När barnen ritat färdigt tar jag fram pappret och en tändare, provar att trycka så det kommer fram en liten eldlåga.

(A): -Eld!

Barnen vill prova att blåsa ut elden. Alla får prova att blåsa. De vet att genom att blåsa på elden så slocknar den.

Sedan tänder jag eld på en bit papper och stoppar ner i flaskan.
(Alla på barnens initiativ): - Hokus pokus filijokus! (samtidigt som de gör rörelser med armarna).
Ägget sugs ner i flaskan. Barnen häpnar. Eftersom det bildas rök ser de inte ägget med en gång.

(O): - Det är borta!
(A): - Det är i flaskan!
I tittar ner i flaskan, A och O tittar också ner.
(O): - Där är det!
(I): - I flaskan! Vi trollade!
(Ped): - Vad var det som var i flaskan först? Som vi inte såg?
(A): - Luft.
(Ped): - Vi eldade bort luften, så ägget fick plats.
(A): - Ja, vi trollade. Nu får ägget plats.

Barnen får än en gång rita sin upplevelse. De ritar ägget och flaskan på sina teckningar. Den här gången syns det tydligt att barnen ritat när ägget är i flaskan. Efteråt var de lika nyfikna på hur vi skulle få ut ägget ur flaskan eftersom det satt fast. De vände och skakade på flaskan utan att få ur ägget. Till slut föreslog barnen att vi skulle ta ut det med en kniv. För att få ut ägget var vi tvungna att dela det i bitar inne i flaskan.

Någon vecka senare träffar jag Oliver. Jag frågar honom om han kommer ihåg när vi trollade med ägget. Oliver skiner upp när han pratar om experimentet.

(O): Jaaa...ägget åkte ner i flaskan!
(Ped): Hur kunde ägget åka ner i flaskan?
(O): Vi trollade så ägget fick plats.


Utvärdering:

För att fånga barnens intresse var det ett uppskattat experiment eftersom det upplevdes med många sinnen. Dels genom att barnen fick se förloppet, ljudet av ner ägget sugs ner, lukten av röken och att de fick känna att ägget faktiskt satt fast både innan och efter experimentet. Harlen och Symington (1996) skriver om hur viktigt det är för barn, i tidig skolålder, att göra iakttagelser inom naturvetenskapen. Barnen på förskolan får redan tränas att göra iakttagelser vid olika naturvetenskapliga processer. Barnen var ivriga att berätta för de andra pedagogerna om experimentet efteråt. De berättade att de trollat ner ägget i flaskan. För att barnens förståelse ska öka återupprepas experimentet så nya frågor och funderingar kan komma fram.

Det sa poff!

Genomförande av experiment, ägget i flaskan.

Jag hade förberett 4 barn om att följande dag ska det bli ett nytt experiment som de fick lov att vara med i om de ville. Ett av barnen ville absolut vara med och tyckte att jag skulle berätta vad det var för experiment. Jag ville inte säga något innan, i alla fall inte bara till ett av barnen, de ska få chansen till samma förutsättningar och förkunskaper tycker jag. En liten stund innan jag skulle gå hem så satt de 4 aktuella barnen tillsammans och när jag sa hejdå kom givetvis frågan igen, okej sa jag, ni kan få en ledtråd av mig. Det handlar om ett ägg och det kommer även att vara lite eld med i experimentet, men mer än det säger jag inte. Nu hade jag skapat en spänning och en förväntan hos barnen.

Nästa dag så samlades jag och de 4 barnen i vår ateljé. Jag visade vinkaraffen och ägget samt en liten bit papper för dem och sa att det är de här sakerna som är med. Jag berättade att pappret ska ligga i flaskan och tändas på och i det skedet ska ägget läggas ovanpå flasköppningen.

Vad tror ni händer då? frågade jag barnen. Jag bad dem att rita varsin teckning om vad de tror ska hända. Det här är vad de trodde:

· ägget åker ner,

· ägget blir mera kokt

· det kommer brinna i ägget

· det kommer bli imma på insidan av flaskan

När jag tände på pappret så slocknade det direkt, jag kände mig tveksam så jag tände två gånger till innan jag satte dit ägget, samtidigt sa jag till barnen att titta noga nu för det här kan gå väldigt fort.
POFF sa det och ägget åkte ner med en smäll, barnen skrattade så de nästan kiknade. Vi hade planerat att säga en trollformel, men det hann jag aldrig med. Ett av barnen tittade lite misstänksamt på mig och sa, var det verkligen så det skulle hända?
Ja, det var detta som skulle hända. När jag satte dit ägget så kunde ingen ny luft komma in och elden tar slut på syret, då blir det ett undertryck inuti flaskan som suger ner ägget.
Barnen var helt fascinerade av det som hänt så vi pratade om det en stund innan jag bad dem att rita igen, den här gången vad det var som hände.

Utvärdering:

Det blev väldigt detaljerade teckningar och jag bad dem även att berätta om hur det hände med hjälp av sina teckningar när de ritat klart, det var tydligt att de hade fått en förståelse för hur det gick till. Vi har satt upp bilder på experimentet och deras teckningar på väggen, flera av dem har berättat med hjälp av dem för andra barn och sina föräldrar.

I Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godeé står det om att barn behöver använda många intryck och sinnen för att ta till sig en kunskap, genom att rita före och efter får de ner sin teori på papper för att sedan utveckla den till det som egentligen hände genom att de fick se det och vara med och uppleva det på plats. Förskolan har den kulturen att barn får prova sig fram och ger dem det institutionella lärandet genom leken, där material och en tillåtande miljö främjar deras upptäckarlust. Ett individuellt lärande kan man se genom olika former av dokumentation, som t.ex teckningarna i mitt experiment. Teckningarna visar också på ett interpersionellt lärande då alla får lov att tro på sin egen teori, det finns inga fel, bara saker att undersöka och lära sig av.

Katharina

Vill lära mera!

Intresset för luft som fenomen skapade ytteligare tillfällen eftersom barnet visade ett stort intresse att fortsätta. Ett lärande gjordes möjligt då barnet fick vidareutveckla och pröva, ytterligare expriment. I vattnet finns en droppe diskmedel och ett uns vit färg. Det gjorde att luftbubblorna blev synliggjorda och ett lärande kunde ske. Barns frågor och vuxnas förmåga att fånga upp kan utveckla och förstärka ett intresse och en vilja hos barn att lära mera. Helldén (2010).

Min egen reflektion har fått  ett nytt  perspektiv, under den här naturkunskapskursen. " Det är inte barnen som sätter begränsningarna utan oftast vi själva. Istället för att utforska det okända, håller vi oss inom ramarna för det vi kan. Barn är mera kompetenta än vad vi vuxna oftast tror". Pojken på bilden är ett  levande bevis på att barn är födda till utforskare, upptäckare och utvecklar dessa förmågor om vi som vuxna, vågar utmana och ge dem möjligheterna att få pröva.//: Ingvor

Mitt genomförande av äggexperimentet på förskolan.

Experimentet är tagit från ”Kul att kunna om luft” (Walpole, B 1989).

Fyra stycken barn följde med till ateljén, där vi skulle experimentera och göra äggexprimentet, för att synliggöra lufttryck. Till hjälp hade vi en glasburk, tidningspapper, värmeljus, ett hårdkokt ägg utan skal och tändstickor.  Det började bra och en öppen fråga ställdes och barnen fick rita vad de trodde skulle hända. De fick dokumentera sina tankar med hjälp av varsin bild.

Barnens fyra olika förslag:

1: ”Ägget ska knäckas och det ska kokas”   

2: ”Ägget knäcks och det blir svartpeppar i burken”

3: ”Det kommer en eldsprutande drake i burken”  

4:”Pilbågen knäcker ägget. Elden på ljuset kommer på pilen.”

Så långt fungerade det bra - därefter gjorde jag fel. Jag glömde lägga i värmeljuset utan la istället ditt tidningspapper. Därefter fick barnen se att ägget inte kunde ramla ner i burken. Ägget plockades bort och tändstickan flammade till och det började brinna i burken. Då gjordes nästa fel – jag glömde säga att ägget skulle placeras ovanpå burkmynningen och att de skulle titta noga på ägget. Plötsligt hände allt, alldeles för fort och barnen tittade förundrat på mig. Vad hände?  Ägget låg i burken och det luktade illa, tyckte barnen. De förundrades över varför det inte gick att få upp ur burken och vi pratade om att jag gjort fel. ”Det kom ingen drake ur ägget, men elden kom”, tröstade mig barnet som trott att draken skulle komma. Vi bestämde tillsammans att vi skulle göra om experimentet nästa dag och vi kände oss nöjda med att vi skulle försöka igen.

Nästa dag var det återigen fyra barn vid bordet.  Den här gången sköljde jag ägget i kallt vatten. Sedan visade jag barnen att det inte kunde ramla ner i burken då det placerades med den spetsiga sidan mot burköppningen. Ljuset fixades till med en kniv så att det ramlade ner i burken. Därefter tände vi ljuset med hjälp av en lång tändsticka.  För att förhöja spänningen tog jag några små bitar av tidningspapper. Barnen tittade förundrade på elden och vi konstaterade att det var både gul och blå färg i lågan. ”Titta noga på ägget nu, barn” Sedan tog jag ägget som fortfarande var fuktigt och placerade överst i burkmynningen. Elden slocknade och strax därefter sa det ”plopp”. Några av barnen hoppade till och skrattade. Ägget låg återigen på botten av burken och barnen frågade vad hände, fröken. ”Varm luft tar mera plats än kall luft och nu behövde molekylerna i den varma luften mera plats, då de vill röra sig fortare därinne i burken. Det blev för lite syre därinne i burken och då ville inte elden brinna mera. När elden slocknade blev det för kallt för molekylerna som då slutade dansa. Istället puttade luften som fanns på utsidan ner ägget i burken, då den luften som fanns därinne tagit slut och då blev det ett tryck inuti och ett utanpå som krockade och det var detta ni hörde i ploppet”. Barnen ritade återigen och nu låg ägget i burken.  Det kom inga frågor just då, men efteråt har jag haft vilda problem med att förklara vad molekyler är för något.  Tillslut kom jag på att vi skulle rita molekylbollar i tre olika färger som sedan klipptes ut och klistrades ihop i tre-grupper. Vi klumpade ihop oss och frös jättemycket och sedan dansade vi och lekte att vi blev varma.  Om de förstod är jag inte riktigt säker på men det är härligt med vetgiriga barn.  Kanske har jag i alla fall skickat med dem ett nytt ord på resan i det livslånga lärande.// Ingvor

Ps/: Barnen fick också med sig att man kan misslyckas - det är viktigt att man vågar prova igen och att vi haft fantastiskt roligt. En nyfikenhet växtes hos barnen och en avdramatisering hos pedagogen har  infriats. Ds

seminarie 31/3-2011

Susanne Klaar 31/3                    Etik

Vi använder oss av antropomorfism med barnen för att öka förståelsen och den empatiska förmågan. Vi vill visa dem att vi är en del i en hållbar utveckling och därför ge dem empatiska värderingar. Det kan göra att ett intresse uppkommer i vår undervisning. Vi som pedagoger blir då en del i en process där barnens tankar triggas igång av en känsla. Genom att ta vara på deras föreställningsvärld kan vi utveckla och ge en sann bild av naturvetenskapliga fenomen. Här kommer pedagogens förkunskaper in. Intresset hos barnen ska vara lustfyllt i lek och lärandet.

Ett exempel på hur barn kan möta naturvetenskap var när barnen på utflykten hittade ett murket träd, där barken ramlat av på en del av trädet. Vikarien rusade fram och började dra av barken och kasta den på marken. Barnen flockade sig runt stammen och sina händer och började gemensamt slå på trädet med grenar och stenar. En i personalgruppen gick fram och undrade vad det var som hände med trädet och vikarien svarar ” Det gör inget det var ju dött.”  

Om det slutat här hade ingen utveckling om naturvetenskap skett, istället blev det att titta närmare på trädet. Där hittade barnen insekter som var beroende av barken. Vad hände med dem, nu när den skyddande barken försvann? Barnen och pedagogerna diskuterade etik, livsfrågor och levnadsvillkor. På så vis fick de med ett naturligt kretslopp och en upplevelse av att allt hängde ihop.

Efteråt diskuterades var utflykten med vikarien enskilt då inte barnen var med. Det visade sig att hon inte alls tänkt på följderna och i hennes egna tankar fanns inte naturvetenskapligt perspektiv.

Närvarande:

Priya Mohlén, Ann-Sofie Hallberg, Annika Eliasson,

Katharina Johansson, Linda Svensson och Ingvor Carlsson.

Lufttryck

Liv och materia

När man andas kan man ta in syret i kroppen både genom näsan och igenom munnen. Det innebär att inandningen aktiveras och pratet kommer ut på utandningen. Lungvävnad och muskulatur får då en vilopaus då de slappnar av och återsviktar.  Vilket är en sinnrik konstruktion eftersom människan är beroende av syret i luften för sin överlevnad. När luften kommer in via näsan tas syret in i kroppen, då är luften varm och fuktig när den når lungorna. Lungor som är förbundna med munnen genom luftstrupen och bronkerna. Bronkerna delar sig i trädformiga mönster och förgrenas vid lungblåsorna. Lungblåsorna kallas alveolerna och dessa har till funktion att byta ut den gasformiga luften där syret sedan tas upp i kroppens blodomlopp. När syret sedan kommer ut ur kroppen andas vi ut koldioxid.

Syre och koldioxid är två gaser som alltid finns i luften där det också finns kväve och vattenånga.  Människan utsätts för ett konstant lufttryck, då det omger oss överallt.  Luften finns bara där och man tänker inte så mycket på den. Skulle vi börja fundera på detta, kan det vara roligt att veta ” Varje person går och bär på en normalstor bil på sitt huvud, men ungefär så mycket väger luften ovanför våra huvuden, ca 100 kilo” (Holmgren 2001).  Uppe i atmosfären finns olika lager, i Troposfären där du hittar  flygplanen. Här befinner sig väderstationerna, de olika luftströmmarna och här bildas molnen. Nästa steg heter Stratosfären och här hittar du det livsviktiga ozonskiktet, även detta är en gasform. Ozonet skyddar växter, djur och människor genom att de motar bort de mesta av det intensiva ultravioletta strålarna från solen. Ozonet är en förutsättning för livet på jorden.

Växterna hjälper oss att ta upp koldioxiden från luften och omvandlar detta till fotosyntes. Men på grund av människans oaktsamma användning av naturtillgångar har effekterna blivit att mängden koldioxid i luften blivit för stor. Orsaken till detta beror på att människan genom tekniska uppfinningar hittat på att utvinna olja, gas, kol och ved från naturen. Det har medfört att luften på olika sätt förorenats.  I bilavgaser finns bland annat stora mängder koldioxid. Stora arealer av jordbruk har inneburit att växternas naturliga flora förändrats. Träden har blivit färre och därigenom har det bildats metangaser, som bland annat finns i sumpmarker och på risfält. Allt detta har gemensamt påverkat luftens blandning. Även kor, hästar och grisar bidrar också till att förorena luften, då de rapar och fiser ut metangaser. 

Jordens globala uppvärmning påverkas och forskare runt om i världen tror att växthuseffekten ökar eftersom luftens naturliga blandning förändras. Solens strålar värmer jordytan och en del av värmen försvinner tillbaks i lufthavet. Dock stannar en del kvar på marken. Luften stänger in en  del av värmen som bildar ett osynligt tak där luften hålls kvar på marken. Du kan  dra en liknelse till växthuset, där en del av värmen stannar inne i växthuset.  Föroreningarna i luften påverkar oss och medför att klimatet förändas, växtligheten, djurlivet och naturens olika kretslopp påverkas. Ska man försöka förklara vad som händer kan man tänka att atmosfären fylls på med alltmera koldioxid och andra växthusgaser så att mera värme stängs in nära marken.  De i sin tur medför att inlandsisarna och glaciärerna smälter. Vattenytan på jorden höjs och landområden försvinner. Oväder blir kraftigare och nederbörden påverkas av att mängden vattenånga, kväve, syre, koldioxid och andra gaser i lufthavet blandas upp i nya konstellationer.

Energi och teknik

Genom att det blåser fångar vingarna på ett vindkraftverk upp vindarna och med en generator inuti förs energin av det till ett kraftverk som skapar den elstyrka som vi kan använda. Vinden kommer alltid att finnas så vi kan alltid få el genom vindkraft på ett miljövänligt sätt. Vindar uppstår genom förändringar i lufttrycket som i sig uppkommer av temperatur förändringar. Det aktuella lufttrycket bestämmer vindens hastighet. Trycket mäts med barometer i enheten hektopascal.

Varm luft

Mellan varm och kall luft finns en gränslinje som kallas för front. När varm luft tränger undan kall luft är det en varmfront och tvärtom när kall föser bort varm luft så blir det en kallfront. Det här ser vi på väderprognoser, varmfront visas med röda streck och kallfront med en blå taggig linje.

När det blir ändringar i lufttrycket mellan olika områden så börjar det att blåsa. Det brukar benämnas med att luften strömmar. Det som händer är att luftmassor förflyttas från ett område med högt lufttryck till områden med ett lägre lufttryck.

Hur fungerar en brunn?

I en brunn kan luften trycka upp vatten till en nivå på 10 meters höjd. Trycket motsvarar då ca 100 kPa. Brunnen fungerar genom att en pump suger ut vattnet i en slang . Luften som finns överallt trycker på vattnet i brunnen. Lufttrycket som bildas överförs till vattnet i slangen som gör att vattnet pressas upp (Fysikbok hos A-S korrigeras senare).

Ett sugrör fungerar nästan likadant som en brunn, när man suger i ett sugrör så minskas kraften på luften som kommer från din mun, istället trycks luften ner på ytan i drycken och tvingar på så vis upp vätskan i sugröret.

Tekniska hjälpmedel

Lufttrycket är det tryck som redan finns i luften. För att mäta lufttrycket används en barometer. I barometern finns en liten låda som i princip är lufttom. På lådan finns ett fjädrande lock som påverkas av lufttrycket. När trycket är lågt pressas locket utåt en gnutta och när trycket är högt pressas locket inåt en gnutta. Till detta lock finns en visare kopplad som i sin tur ger utslag då lufttrycket förändrats. På det viset kan vi läsa av hur lufttrycket varierar, beroende på vilket utslag visaren har. Genom att mäta lufttrycket kan vi förutspå vad det kommer bli för väder.

Om vi har dåligt med luft i cykeldäcken använder vi oss av en cykelpump. Ett verktyg som hjälper oss få in luften i däcket. Då luften trycks ihop i pumpen minskar volymen och trycket ökar.

Ett annat exempel är dykare som klarar att vara under vattnet en längre tid med hjälp av en lufttub, inte syrgas som vi ofta tror. En kompressor trycker in luften i behållaren och eftersom den är hoptryckt klarar sig dykaren på den under en längre tid, men varierar beroende på vilket djup dykaren befinner sig på. Det som händer när en dykare råkar ut för dykarsjukan är att han/hon stiger för fort. Luften blandar sig med blodet och luftbubblor uppstår i blodsystemet. För att få bort luften i blodet placeras dykaren i en tryckkammare, där trycket minskas med långsammare fart så luftbubblorna löses upp.  Dykarsjukan kan jämföras med en SodaStream-maskin, där vi tvingar in luft i vätskan, när vi öppnar flaskan pyser luften ut.

Experiment u-båt

För att göra detta mer synligt kan man göra ett experiment (Walpole 1988).

Material: En plastflaska med smal hals, modell-lera, en bit plastslang, mynt och tejp.

1.      Gör två eller tre hål på flaskans sida. Fäst med tejpen tre eller fyra mynt på samma sida av flaskan. (Mynten är tyngder och hjälper u-båten att sjunka.)

2.      Sätt fast plastslangen i flaskhalsen och slut till med modell-lera.

3.      Sänk ner u-båten i skålen med vatten och låt den fyllas med vatten.

4.      Blås i plastslangen och pressas luft in i u-båten. När du blåser, kommer vatten att forsa ut genom hålen i botten.

5.      När u-båten börjar fyllas med luft stiger den långsamt upp till ytan. Du kan få den att stiga och sjunka genom att ändra luftmängden inne i den.

Så här fungerar det:

Luft väger mindre än vatten. När u-båten fylls med luft blir den lättare än vatten och stiger då upp till ytan.

Referenslista

http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=U100325%2D02&db

Gomer, E & Sundell, S (1989) Prismas stora uppslagsbok. Stockolm: Prisma Bokförlaget Nordstedt Förlag

Holmgren, P ( 2001) Fakta om väder och klimat. Stockholm: Liber AB

Undvall, L &  Karlsson, A  (2006)   Fysik. Stockholm: Liber AB

Undvall, L & Karlsson, A (2003) Fysikbok. Stockholm: Liber AB

Walpole, B (1988) Kul att kunna om luft. Solna: Teknografiska Institutet AB

Planering för experiment om lufttryck

När vi planerade vårt naturvetenskapliga experiment använde vi oss av de didaktiska frågorna. Experimentet är tagit från ”Kul att kunna om luft” (Walpole, B 1989).

Vad: Ett experiment som visar lufttryckets egenskaper. Material: Ett kokt ägg utan skal, en flaska med hals som är smalare än ägget, en bit papper och tändstickor. Vi dokumenterar experimentet med hjälp av kamera och diktafon.

Varför: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (s. 10).

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (s.10).

”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (s.6).

”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utvecklingen och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer” (s.7).

Hur: Experimentet - Kontrollera att ägget passar i flaskhalsen och inte åker ner. Skrynkla ihop pappret och stoppa ner i flaskan. Tänd på pappret genom att släppa ner en brinnande tändsticka i flaskan. Lägg ägget i flaskhalsen.

Förväntat resultat: Att ägget sugs ner i flaskan.

Vi samlar barnen och frågar om de vill följa med och experimentera. Innan experimentet slutförs ställer vi en öppen fråga: Vad tror ni kommer hända med ägget? Barnen får genom att rita och samtala, beskriva sina förväntningar om experimentet. Tillsammans använder vi oss av en trollformel för att se vad som händer med ägget när vi tänt eld på pappret och stoppat ägget i flaskhalsen. Barnen får avslutningsvis rita och reflektera om vad som hände med ägget. Pedagogerna dokumenterar barnens reflektioner och tankar.

Vem: Experimentet utförs på tre olika förskolor och genomförs med 3-4 barn i åldrarna 2-5 år.

Referenslista

Utbildningsdepartementet (rev. 2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10). Stockholm: Fritzes