seminarie 31/3-2011

Susanne Klaar 31/3                    Etik

Vi använder oss av antropomorfism med barnen för att öka förståelsen och den empatiska förmågan. Vi vill visa dem att vi är en del i en hållbar utveckling och därför ge dem empatiska värderingar. Det kan göra att ett intresse uppkommer i vår undervisning. Vi som pedagoger blir då en del i en process där barnens tankar triggas igång av en känsla. Genom att ta vara på deras föreställningsvärld kan vi utveckla och ge en sann bild av naturvetenskapliga fenomen. Här kommer pedagogens förkunskaper in. Intresset hos barnen ska vara lustfyllt i lek och lärandet.

Ett exempel på hur barn kan möta naturvetenskap var när barnen på utflykten hittade ett murket träd, där barken ramlat av på en del av trädet. Vikarien rusade fram och började dra av barken och kasta den på marken. Barnen flockade sig runt stammen och sina händer och började gemensamt slå på trädet med grenar och stenar. En i personalgruppen gick fram och undrade vad det var som hände med trädet och vikarien svarar ” Det gör inget det var ju dött.”  

Om det slutat här hade ingen utveckling om naturvetenskap skett, istället blev det att titta närmare på trädet. Där hittade barnen insekter som var beroende av barken. Vad hände med dem, nu när den skyddande barken försvann? Barnen och pedagogerna diskuterade etik, livsfrågor och levnadsvillkor. På så vis fick de med ett naturligt kretslopp och en upplevelse av att allt hängde ihop.

Efteråt diskuterades var utflykten med vikarien enskilt då inte barnen var med. Det visade sig att hon inte alls tänkt på följderna och i hennes egna tankar fanns inte naturvetenskapligt perspektiv.

Närvarande:

Priya Mohlén, Ann-Sofie Hallberg, Annika Eliasson,

Katharina Johansson, Linda Svensson och Ingvor Carlsson.

Lufttryck

Liv och materia

När man andas kan man ta in syret i kroppen både genom näsan och igenom munnen. Det innebär att inandningen aktiveras och pratet kommer ut på utandningen. Lungvävnad och muskulatur får då en vilopaus då de slappnar av och återsviktar.  Vilket är en sinnrik konstruktion eftersom människan är beroende av syret i luften för sin överlevnad. När luften kommer in via näsan tas syret in i kroppen, då är luften varm och fuktig när den når lungorna. Lungor som är förbundna med munnen genom luftstrupen och bronkerna. Bronkerna delar sig i trädformiga mönster och förgrenas vid lungblåsorna. Lungblåsorna kallas alveolerna och dessa har till funktion att byta ut den gasformiga luften där syret sedan tas upp i kroppens blodomlopp. När syret sedan kommer ut ur kroppen andas vi ut koldioxid.

Syre och koldioxid är två gaser som alltid finns i luften där det också finns kväve och vattenånga.  Människan utsätts för ett konstant lufttryck, då det omger oss överallt.  Luften finns bara där och man tänker inte så mycket på den. Skulle vi börja fundera på detta, kan det vara roligt att veta ” Varje person går och bär på en normalstor bil på sitt huvud, men ungefär så mycket väger luften ovanför våra huvuden, ca 100 kilo” (Holmgren 2001).  Uppe i atmosfären finns olika lager, i Troposfären där du hittar  flygplanen. Här befinner sig väderstationerna, de olika luftströmmarna och här bildas molnen. Nästa steg heter Stratosfären och här hittar du det livsviktiga ozonskiktet, även detta är en gasform. Ozonet skyddar växter, djur och människor genom att de motar bort de mesta av det intensiva ultravioletta strålarna från solen. Ozonet är en förutsättning för livet på jorden.

Växterna hjälper oss att ta upp koldioxiden från luften och omvandlar detta till fotosyntes. Men på grund av människans oaktsamma användning av naturtillgångar har effekterna blivit att mängden koldioxid i luften blivit för stor. Orsaken till detta beror på att människan genom tekniska uppfinningar hittat på att utvinna olja, gas, kol och ved från naturen. Det har medfört att luften på olika sätt förorenats.  I bilavgaser finns bland annat stora mängder koldioxid. Stora arealer av jordbruk har inneburit att växternas naturliga flora förändrats. Träden har blivit färre och därigenom har det bildats metangaser, som bland annat finns i sumpmarker och på risfält. Allt detta har gemensamt påverkat luftens blandning. Även kor, hästar och grisar bidrar också till att förorena luften, då de rapar och fiser ut metangaser. 

Jordens globala uppvärmning påverkas och forskare runt om i världen tror att växthuseffekten ökar eftersom luftens naturliga blandning förändras. Solens strålar värmer jordytan och en del av värmen försvinner tillbaks i lufthavet. Dock stannar en del kvar på marken. Luften stänger in en  del av värmen som bildar ett osynligt tak där luften hålls kvar på marken. Du kan  dra en liknelse till växthuset, där en del av värmen stannar inne i växthuset.  Föroreningarna i luften påverkar oss och medför att klimatet förändas, växtligheten, djurlivet och naturens olika kretslopp påverkas. Ska man försöka förklara vad som händer kan man tänka att atmosfären fylls på med alltmera koldioxid och andra växthusgaser så att mera värme stängs in nära marken.  De i sin tur medför att inlandsisarna och glaciärerna smälter. Vattenytan på jorden höjs och landområden försvinner. Oväder blir kraftigare och nederbörden påverkas av att mängden vattenånga, kväve, syre, koldioxid och andra gaser i lufthavet blandas upp i nya konstellationer.

Energi och teknik

Genom att det blåser fångar vingarna på ett vindkraftverk upp vindarna och med en generator inuti förs energin av det till ett kraftverk som skapar den elstyrka som vi kan använda. Vinden kommer alltid att finnas så vi kan alltid få el genom vindkraft på ett miljövänligt sätt. Vindar uppstår genom förändringar i lufttrycket som i sig uppkommer av temperatur förändringar. Det aktuella lufttrycket bestämmer vindens hastighet. Trycket mäts med barometer i enheten hektopascal.

Varm luft

Mellan varm och kall luft finns en gränslinje som kallas för front. När varm luft tränger undan kall luft är det en varmfront och tvärtom när kall föser bort varm luft så blir det en kallfront. Det här ser vi på väderprognoser, varmfront visas med röda streck och kallfront med en blå taggig linje.

När det blir ändringar i lufttrycket mellan olika områden så börjar det att blåsa. Det brukar benämnas med att luften strömmar. Det som händer är att luftmassor förflyttas från ett område med högt lufttryck till områden med ett lägre lufttryck.

Hur fungerar en brunn?

I en brunn kan luften trycka upp vatten till en nivå på 10 meters höjd. Trycket motsvarar då ca 100 kPa. Brunnen fungerar genom att en pump suger ut vattnet i en slang . Luften som finns överallt trycker på vattnet i brunnen. Lufttrycket som bildas överförs till vattnet i slangen som gör att vattnet pressas upp (Fysikbok hos A-S korrigeras senare).

Ett sugrör fungerar nästan likadant som en brunn, när man suger i ett sugrör så minskas kraften på luften som kommer från din mun, istället trycks luften ner på ytan i drycken och tvingar på så vis upp vätskan i sugröret.

Tekniska hjälpmedel

Lufttrycket är det tryck som redan finns i luften. För att mäta lufttrycket används en barometer. I barometern finns en liten låda som i princip är lufttom. På lådan finns ett fjädrande lock som påverkas av lufttrycket. När trycket är lågt pressas locket utåt en gnutta och när trycket är högt pressas locket inåt en gnutta. Till detta lock finns en visare kopplad som i sin tur ger utslag då lufttrycket förändrats. På det viset kan vi läsa av hur lufttrycket varierar, beroende på vilket utslag visaren har. Genom att mäta lufttrycket kan vi förutspå vad det kommer bli för väder.

Om vi har dåligt med luft i cykeldäcken använder vi oss av en cykelpump. Ett verktyg som hjälper oss få in luften i däcket. Då luften trycks ihop i pumpen minskar volymen och trycket ökar.

Ett annat exempel är dykare som klarar att vara under vattnet en längre tid med hjälp av en lufttub, inte syrgas som vi ofta tror. En kompressor trycker in luften i behållaren och eftersom den är hoptryckt klarar sig dykaren på den under en längre tid, men varierar beroende på vilket djup dykaren befinner sig på. Det som händer när en dykare råkar ut för dykarsjukan är att han/hon stiger för fort. Luften blandar sig med blodet och luftbubblor uppstår i blodsystemet. För att få bort luften i blodet placeras dykaren i en tryckkammare, där trycket minskas med långsammare fart så luftbubblorna löses upp.  Dykarsjukan kan jämföras med en SodaStream-maskin, där vi tvingar in luft i vätskan, när vi öppnar flaskan pyser luften ut.

Experiment u-båt

För att göra detta mer synligt kan man göra ett experiment (Walpole 1988).

Material: En plastflaska med smal hals, modell-lera, en bit plastslang, mynt och tejp.

1.      Gör två eller tre hål på flaskans sida. Fäst med tejpen tre eller fyra mynt på samma sida av flaskan. (Mynten är tyngder och hjälper u-båten att sjunka.)

2.      Sätt fast plastslangen i flaskhalsen och slut till med modell-lera.

3.      Sänk ner u-båten i skålen med vatten och låt den fyllas med vatten.

4.      Blås i plastslangen och pressas luft in i u-båten. När du blåser, kommer vatten att forsa ut genom hålen i botten.

5.      När u-båten börjar fyllas med luft stiger den långsamt upp till ytan. Du kan få den att stiga och sjunka genom att ändra luftmängden inne i den.

Så här fungerar det:

Luft väger mindre än vatten. När u-båten fylls med luft blir den lättare än vatten och stiger då upp till ytan.

Referenslista

http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=U100325%2D02&db

Gomer, E & Sundell, S (1989) Prismas stora uppslagsbok. Stockolm: Prisma Bokförlaget Nordstedt Förlag

Holmgren, P ( 2001) Fakta om väder och klimat. Stockholm: Liber AB

Undvall, L &  Karlsson, A  (2006)   Fysik. Stockholm: Liber AB

Undvall, L & Karlsson, A (2003) Fysikbok. Stockholm: Liber AB

Walpole, B (1988) Kul att kunna om luft. Solna: Teknografiska Institutet AB

Planering för experiment om lufttryck

När vi planerade vårt naturvetenskapliga experiment använde vi oss av de didaktiska frågorna. Experimentet är tagit från ”Kul att kunna om luft” (Walpole, B 1989).

Vad: Ett experiment som visar lufttryckets egenskaper. Material: Ett kokt ägg utan skal, en flaska med hals som är smalare än ägget, en bit papper och tändstickor. Vi dokumenterar experimentet med hjälp av kamera och diktafon.

Varför: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (s. 10).

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (s.10).

”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (s.6).

”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utvecklingen och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer” (s.7).

Hur: Experimentet - Kontrollera att ägget passar i flaskhalsen och inte åker ner. Skrynkla ihop pappret och stoppa ner i flaskan. Tänd på pappret genom att släppa ner en brinnande tändsticka i flaskan. Lägg ägget i flaskhalsen.

Förväntat resultat: Att ägget sugs ner i flaskan.

Vi samlar barnen och frågar om de vill följa med och experimentera. Innan experimentet slutförs ställer vi en öppen fråga: Vad tror ni kommer hända med ägget? Barnen får genom att rita och samtala, beskriva sina förväntningar om experimentet. Tillsammans använder vi oss av en trollformel för att se vad som händer med ägget när vi tänt eld på pappret och stoppat ägget i flaskhalsen. Barnen får avslutningsvis rita och reflektera om vad som hände med ägget. Pedagogerna dokumenterar barnens reflektioner och tankar.

Vem: Experimentet utförs på tre olika förskolor och genomförs med 3-4 barn i åldrarna 2-5 år.

Referenslista

Utbildningsdepartementet (rev. 2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10). Stockholm: Fritzes

Roligt på jobbet!

Att jag trivs och har det roligt på jobbet vet jag såklart redan men ibland blir det lite mer tydligt än annars och jag vill gärna dela med mig det till er som läser på den här bloggen.

Jag har provat ett experiment idag, Anden i flaskan, förmodligen har jag inte gjort rätt för det tog lång tid, jag uppmanade barnen att titta noga på myntet som låg ovanpå flasköppningen.

Ett barn säger efter ca 5 min; "jag håller upp mitt öga så att jag inte missar", och håller verkligen upp sina ögonlock med fingrarna så att ögat nästan ploppar ut, dessa härliga ungar.

Bilden har ett av barnen som var med tagit, i dessa IKT tider kan de snart mer än vad man kan själv.

Nina

Teknik i skolan
Ginner, T & Mattsson, G (1996)

Min son, som är 5 år, hamnade i en teknisk problemlösning en kväll när vi skulle titta på film och då menar jag inte DVD- film utan på det gamla sättet genom VHS. Han skulle sätta igång filmen, men han stod konfunderad framför videon. Den moderna tekniken hade fångat honom och jag kunde läsa hans tankar: - Hur ska jag få i filmen i den här apparaten? Han började testa genom att försöka stoppa in filmen med fodralet på i videofacket. Upptäckten att det inte gick kom över honom fort. Jag fick till slut fråga honom hur han skulle göra, då hörde han att det fanns ju något i fodralet. Han skrattade till när han öppnade fodralet och satte i filmen. Play knappen på fjärrkontrollen kände han igen och myskvällen var räddad!

Till att börja med vill jag bara påpeka att det är positivt att boken är skriven av både kvinnor och män. Ur ett genusperspektiv i skolan tror jag det skulle hjälpa om lärarna förklarade lite mer vad teknik är och förklarade bredden som teknik innebär. Att det inte enbart handlar om mobiler, datorer och maskiner, utan att teknik även handlar om kläder, köksredskap och skrivmaterial. Det är ju bara att gå tillbaka till sig själv och sin egen okunskap om teknik, som ändrats tack vare den här kursen. Historiskt sätt har den teknik som kvinnor utvecklat inte fått samma uppmärksamhet som den som skapats av män. Eleverna får inte erfara att det finns kvinnliga forskare inom tekniken, enligt Gunilla Mattsson (kap. 5).

Tekniken kan kännas främmande för att den utvecklas med fart. Man hinner inte lära sig den nya mobilen innan en nyare variant finns på marknaden med fler finesser än tidigare.

Thomas Ginner (kap. 2) skriver om teknikens motiv och påpekar att tekniken handlar till väldigt stor del om problemlösning. Lösningarna behöver inte alltid vara tekniska utan genom samhälleliga och naturvetenskapliga faktorer kan det vara det som påverkar lösningen. Definitionerna av begreppet teknik är ett flertal, men en definition som författaren vågat sig på är att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon själv utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”( s.22). Skillnaderna mellan naturvetenskapen och tekniken är att naturvetenskapen vill förklara varför saker och ting är som det är, medan tekniken undersöker hur saker och ting fungerar. Tekniken relateras till människan och samhället, medan naturvetenskapen är fenomen kommen av naturen själv.

Dagens samhälle har teknik som kan rädda liv, skapa liv (t.ex. provrörsbefruktning) och underlätta vardagen för människor med funktionsnedsättningar av olika former. Eftersom jag arbetar inom träningsskolan ser jag många hjälpmedel som ger eleverna ett mer självständigt liv. Lotta Holme (kap. 8) påpekar att forskningen om människor med funktionsnedsättningar fortskrider inom ett flertal ämnen. Därmed frågor om tekniska hjälpmedel för att hitta vad de funktionsnedsatta behöver. Sverige är långt utvecklade inom hjälpmedelsområdet, men tillverkningskostnaderna är höga. På min arbetsplats är eleverna i stort behov av kommunikativa hjälpmedel. Vi använder diktafoner av olika slag, bilder, datorer m.m. Eleverna blir stärkta och får möjligheten att kunna uttrycka sig.

På min VFU-plats, som är en förskolavdelning med barn i åldrarna 1-3, möter barnen teknik anpassade efter deras ålder och utvecklingsnivå. Materialet är större och lätthanterligt för små händer. Miljön är tillåtande och barnen får undersöka materialet. Alla barnen är delaktiga vid byggen av olika slag, både pojkar och flickor. En 1-årig pojke visade stort intresse när jag försökte få avdelningens telefon att fungera. Jag satt på golvet och kopplade sladdar, då han ställde sig bredvid mig och lutade på huvudet för att sedan hjälpa till att sätta i kontakten i uttaget. Han satte sig i mitt knä och pekade på telefonerna i instruktionsboken. Vi hade en dialog om hur vi skulle få telefonen att fungera. Tyvärr fick vi inte någon rätsida på vad problemet var utan fick överlämna problemet till någon kunnigare inom området.

Sammanställning av handledning

20110324 Krister Karlsson (fysik)  

20110310 Stefan Andersson (biologi)

Jorden omsluts av ett luftskynke som kallas atmosfär. Luften tynger sig ner mot jordytan på grund av sin tyngd. Vilket vi kallar lufttryck. På samma sätt minskar lufttrycket ju högre upp vi kommer i atmosfären beroende på att där finns det en mindre mängd luft. Det finns lika stora mängder luft omkring oss oavsett vart vi befinner oss. Luften är ständigt i rörelse, men har inget eget kretslopp.

Om det inte finns någon atmosfär kan det heller inte finnas något liv. På jorden finns de beståndsdelar som behövs och blandningen av olika gaser gör att det finns liv. Allt som varit levande innehåller kol. Då vi eldar fossila bränslen (olja, kol, naturgas) bildas koldioxid. Koldioxid hjälper till att hålla värmen på jorden. Koldioxid i stora mängder är skadligt och gör att värmen på jorden stiger. Förbränningen som sker av fossila bränslen blir en snabb process som borde tagit 100 miljoner år om naturen själv fått sköta nedbrytningen. Genom vår förbränning ändrar vi klimatet på jorden. Klimatet beror även på solens styrka och att människor flyttar kol från ett ställe till ett annat genom att vi eldar.

Luft leder inte värme därför har vi människor kläder och djuren päls. Syftet med detta är att bilda ett luftlager mellan plagget och kroppen, vilket medför att man håller värmen. Det går åt mer energi att hålla en liten kropp vid 37 grader. Därför klär vi barn varmt och det är därför har små djur har mer päls än stora.

1 kubikmeter luft väger ca 1 kg . Om vi skulle väga luften i ett normalstort rum skulle den väga lika mycket som en människa på 76 kg. För en jämförelse kan man tänka att en liter järn väger 8 kg. Lufttryck 1 kvadratmeter har ett lufttryck på 1 ton??

Varm luft stiger uppåt och möter kall luft bildas kondens, det är därför det regnar.

Mötet mellan kall och varm luft kallas kondens. När varm luft stiger och möter kall luft bildas moln. När den varma luften stiger och når ännu varmare luft flyter den ut, då bildas inversion Blåser vi varm luft mot en kall fönsterruta ser vi vattendroppar. Kall luft är tyngre och molekylerna rör sig långsamt då de inte har så mycket energi. Varm luft är lätt och  molekylerna rör sig fort.

I kall som varm luft är sammansättningen densamma. Skillnaden är bara hur tät den är. I en bastu är det lätt att tro att det finns mindre syre, eftersom det är jobbigare att andas där. Förklaringen är att kroppen försvarar sig mot denna varma luft.

Krister pratade om två principer som fungerar på olika fenomen, inte enbart med luft.

Bernoullis princip = Luften som strömmar ger ett mindre tryck gentemot luft som ”vilar” som ger ett större tryck. Om man blåser ovanpå ett papper, lyfter pappret på sig. Istället för att det blåses nedåt, som är lätt att tro. Trycket under pappret är större än det som är ovanpå, då det blåses på.

Arkimedes princip = ”Arkimedes princip säger att undanträngd gas eller vätska utövar en ''lyftkraft''. Bag-in-box påsen tränger inte undan någon luft; luften är kvar på samma ställe med eller utan påse runt. Flaskan behåller sin volym när den är nästa tömd på luft och har då trängt undan den mängd luft vi pumpat bort”. (http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/vaega_luft/)

Trycket som uppkommer av atmosfären, kallas lufttryck. Det uppkommer av trycket mot jordytan som orsakas av jordens dragningskraft. Lufttrycket minskar ju högre upp du kommer. Lufttrycket mäts för att förutspå vädret. Lufttryck finns hela tiden och så länge trycket är i balans märker vi inget, men vid obalans märker vi av det genom vind. Vi känner inte av trycket eftersom kroppens eget tryck skapar en jämvikt med det omkringliggande lufttrycket.

Priya Mohlén

Ingvor Karlsson

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Linda Svensson

Teknik i skola/förskola

Teknik i förskolan

Ginner och Mattsson tar i sin bok, Teknik i skolan (2009) upp begreppet teknik, vad betyder det egentligen? Jag blev nyfiken och slog upp ordet i svenska akademiens ordbok på nätet; lära om, behärskande av tillvägagångssätt som används vid utövandet av verksamhet som kräver särskild färdighet. Inte blir man så mycket klokare av den förklaringen men när jag granskar mig själv så har jag nog tänkt mig teknik som något maskinellt, kugghjul osv. Att hela vår fantastiska kropp faktiskt bygger på att vi kan förstå och hantera teknik är en sak som jag inte har tänkt på utifrån ett tekniskt perspektiv men det som är min största upptäckt under den här kursen är hur man kan skilja på naturvetenskap, teknik och matematik. Hur beroende vi är av teknik i vardagen har jag fått uppleva under den senaste veckan då jag har haft min vänstra arm gipsad, från att vara ”enarmad” så fann jag att efter bara två dagar så hade jag hittat en massa knep och olika nya sätt att utföra de vanligaste sysslorna med både hushåll och den personliga hygienen, vilken tur att vi människor är konstruerade på det sättet.

På förskolan ser man teknik hela tiden utan att egentligen tänka på det, barnen bygger och konstruerar, de limmar med olika tekniker för olika material. Sen har vi ju leken där det finns mycket motorik ock teknik, ta bara vattenleken som exempel med allt hällande och undersökande som pågår i den leken. I vår mekarhörna sitter det nästan alltid någon och lyckan är att få vara först att skruva isär en helt orörd apparat för att se vad som döljer sig innanför. Nu senast har vi haft tre stycken stora räkneapparater till barnen av olika märken, det har varit spännande. Barnen själva har förstått att de används till samma sak men de har sett olika ut på insidan, spegelvända och olika storlek på skruvar och andra delar, hur kan det komma sig? Det gäller att vi vuxna på förskolan finns med och kan fånga upp dessa diskussioner så att barnen kan få svar och möjlighet att forska vidare. Ett av barnen löste det snabbt genom att säga: Det finns ju olika bilar också, så då måste det finnas olika såna här apparater, därmed var de nöjda för den här gången och har ju på sitt sätt förstått att det finns olikheter men ändå är det samma användningsområde.

Varför teknik i skolan/förskolan?

Ginner, Mattsson (2009) skriver mycket om skillnaden på teknik och naturvetenskap, att det är viktigt att hålla isär de begreppen. Många inklusive mig själv tror att teknik bara handlar om datorer och maskiner. Det de vill få fram är att man ska lära sig hur tekniken kom till, innan industrin utvecklades. Det är ju människan själv som från början har gjort upptäckter och uppfinningar som används för att underlätta vår vardag, utan människans egen kraft och förståelse hade tekniken idag inte kommit till alls.

Naturvetenskap är att teoretiskt förklara varför, medan tekniken förklarar hur det fungerar.

Katharina Johansson

Tekniken kommunikation och hjälpmedel.

Stenåldersmänniskans upptäckter av eldens många fördelar banade väg för utveckling och nya uppfinningar som förenklade och förbättrade vardagen. De levde tillsammans i små grupperingar och alla hade de sina speciella uppgifter där existentiella frågor var livsavgörande. Någonstans här skapades grunden för alla de tekniska föremål som alla har sitt ursprung i ett behov.  Behovet av att skjuta ett villebråd. Behovet av att få kläder så att man kunde hålla sig varm. Behovet av att hitta medicin när man blev sjuk eller skadad och behovet av att kommunicera och känna tillhörighet. Här kan man lätt se människans behov av att överleva och leta tekniska lösningar för att hitta livsuppehållande tillvägagångsätt, både på det individuella och på det interpersionella perspektivet då människor i grupp påverkas av varandra. Vilket beskrivs i (Ginner.T och Mattsson G 1996).

Redan under den förhistoriska tiden fanns behovet av kommunikation. Detta vittnar hällristningarna om som vi fortfarande kan se spår utav på flera platser i vårt land. Målningarna knackades in med flintyxa i berget och bestod av diverse figurer. De kunde vara krigare, djur och folksamlingar och ofta avbildades solen som energikälla. Budskapen till eftervärlden blev bevis på att just denna plats varit en boplats, en offerplats eller en samlingsplats där man haft ritualer av diverse slag. I dessa bilder kan man tydligt se hur män och kvinnor haft tekniska hjälpmedel för att lättare kunna hantera sin vardag. Dessa målningar har också varit inspirationskällor för andra människor och därigenom har de gett upphov till nya uppfinningar. En rolig iakttagelse kan göras om man tittar på en hällristning från stenåldern. Där avbildas båten som en stock, men går man sedan fram till Bronsåldern ser man båten avmålad som en släde. Den äldre uppfinningen har med andra ord utvecklats och förändrats över tid. Drar vi sedan historielinjen närmare oss själva finner vi en plastbåt med utombordare, ekolod och annan teknisk utrustning. Allt för att tillgodose behov som människan skapat.

I vår egen samtid har vi många tekniska prylar i våra hem. Hemmabiosystem med TV, DVD; Digitalt fem-kanalsljud där vi kan pausa bilden och fortsätta efter telefonsamtalet, toabesöket eller reklamen. Även detta skapat av ett behov där nutidsmänniskan inte vill missa minsta detalj av de enorma TV utbudet som finns. Vi har också datorer, telefoner och hushållsmaskiner med flera olika funktioner som kan tillgodose och underlätta vardagslivet. I boken Teknik i skolan (Ginner.T och Mattsson G 1996) skriver författarna att mötet mellan energi, materia och information är teknikens kännetecken och detta i en symbios skapar en utveckling och det tycker jag instämmer väl med mitt inlägg om kommunikation som budbärare av ett mänskligt behov.  Vysotsksijs sociokulturella teorier beskriver på ett föredömligt sätt i boken Vygotskij och de små barnens lärande (Smitdt. S 2010) vårt behov av att kommunicera med varandra tas tillvara genom att träna upp de språkliga färdigheterna. De utvecklas genom dialoger men också i stora grupperingar. Även kulturella redskap så som datorer, musik och konst bidrar till att människan får tillfällen att reflektera och skapa nya tankar. Utgångspunkten för kommunikation och utveckling är att människor fritt får reflektera, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Datorn har blivit ett tekniskt verktyg i nästan alla svenska hem och har därigenom medverkat till att skapa vårt informationssamhälle.

Genom information av medvetna insiktsfulla vuxna med kunskaper om de funktionshinder specifika behov kan vi medvetandegöra teknikens fördelar i samhället. Tekniken har utvecklats och förändrat många människors möjligheter till meningsfyllda liv. Allt fler har blivit medskapare i dagens samhälle. Ständigt utvecklas marknaden inom detta område. Kompensatoriska hjälpmedel är ett stöd och en hjälp, men för att de ska bli optimala måste omgivningen lära sig att använda dem. Vill du veta mera om kompensatoriska hjälpmedel? http://www.fmls.nu/start.asp? . Då får funktionshindrade samma möjligheter till mottagare för sin kommunikation som alla andra, utan funktionhinder. Pedagogers ansvar är att lära sig att använda dessa tekniska verktyg så att de kan bli ett stöd. Deras behov är också att få kvalifikationer så de lär sig och blir delaktiga, genom utmaning och handledning av vuxna. Elever som får möjligheten att utveckla sina egna förmågor med tillgång av datorn, diktafonen, BliSS-tavlan, rullstolen, smartboarden får samma chans till jobb, körkort, utbildning och delaktighet. Enligt Lpfö 98/10 läroplanens mål  ”ge barn möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bilder samt estetiska och andra uttrycksformer”

På förskolan finns mängder av tekniska verktyg som barn och vuxna dagligen använder. De finns datorer med lek och lärprogram. Saxar, pennor, papper och allt uppmuntrar till kommunikation. Projektor, videokamera, digitalkameror, CD-spelare, Ljusbord och OH-apparat är andra tekniska prylar som barnen möter. Min reflektion är att elever måste få varaktiga kunskaper i hur man använder alla dessa tekniska föremål. På det institutionella planet blir detta tydligt då kraven på barnen utökas. Det har blivit en del av deras allmänbildning att de lär sig att hantera tekniska prylar, med andra ord, tekniken har kommit för att stanna och har därför blivit en viktig del i samhällsstrukturen. Vi måste kunna tolka instruktionen om hur prylen fungerar, vi måste lära oss vad de kan användas till, vi måste veta varför de används och hur de fungerar för att kunna laga den när den gått sönder. En annan reflektion är att vi måste lära våra barn att återanvända saker. I vårt samhälle finns ett enormt sopberg av tekniska prylar. Det är dags att börja fundera på om det verkligen är nödvändigt att ha alla dessa saker. Behöver varje medlem i familjen ha varsin TV? Dator? Eller skulle det räka med bara en i varje hushåll? //: Ingvor

Nu tror jag att det ska fungera!

Test av att göra inlägg. Tack Nina för att du fixar till tekniken // : Ingka

Humor som verktyg

Det är lätt att glömma bort att luften finns trots att den är runtomkring oss, överallt. Precis som i vatten kan man hitta kraft. I luften kallas den för lyftkraft och utan att vi märker av den väger den en hel del. Hur kan man hitta en rimlig förståelse och en lätt förklaring på detta fenomen, så att barn i förskoleåldern kan öka kunskap om luft.

I en av de experimentböcker som vi hittat fanns denna förklaring.

” Tro det eller ej, men om du vägde ett föremål och sedan kunde ta bort luften, skulle det väga mer, på samma sätt som du väger mera när du släppt ut vattnet ur badkaret, om lufttrycket är lika stort eller större än dess  vikt”.

Tänk att fritt få sväva i luften!

1982 Larry Walters bestämde sig en före detta pilot att ännu en gång göra en flygtur. Han band fast 45 stycken heliumfyyllda väderballonger vid en trädgårdsstol och satte sig själv tillrätta.

När han släppt taget trode han att han skulle sväva fritt några meter över mark, men istället fick han uppleva en luftfärd till 3200 meters höjd. Däruppe i Stratosfären fick han sitta i 14 skräckfyllda timmar, innan ett trafikflygplan passerade. Piloten i planet rapporterade till en räddningshelikopter som hittade Larry på 3000 meters höjd. De bogserade in hans skapelse så att han åter nåde fast mark. I Stratosfären finns det skyddande orzonskiktet som motar solstrållarna. Utan detta skydd skulle de flesta levande varelserna dö på jorden. Vi befinner oss i atmosfärens 2 skikt och är mellan 11 och 50 km över marken. I detta skikt befinner sig den mesta flygtrafiken, väderballongerna, luftballongerna och så undantager Larry Walters som troligtvis gjort sin sista flygtur på egen hand.

Redan på 1590- talet undrade en italiensk vetenskapsman om luftmotståndet som naturfenomen. Galileos testade sina funderingar från det lutande tornet i Pisa. Det spelade ingen roll vilken vikt hans båda kanonkulor hade, de föll alltid samtidigt oavsett när han prövade att släppa ner dem mot marken. Hans teorier gjorde att han kom i konflikt med påven som inte gillade hans vetenskapliga metoder.

1971 gjorde astronauten David Scott om Galileos experiment på månen. Den gången använde han en fjäder och en hammare. Trots att det inte fanns någon luft på månen som kunde bromsa fjädern landade föremålen samtidigt.

Det kallas gravitation = tyngdkraft

Lufttrycket påverkas av gravitationen. Trots att luften är osynlig har den i alla fall vikt. Luftens tryck visas ofta i samband med väderprognoser eftersom lufttrycket påverkar vilket väder vi får. Då det benämns som lågtryck eller högtryck.

Vill du räkna ut luftens tryck mot jordytan behöver du denna formel.

10 Newton per kvadratcentimeter (10N/cm²)

Allt detta hittades i en experimentbok för barn skriven av John Graham (2003)

Tack för en trevlig dag på Högskolan. Fixade inte bilderna Nina men det kanske du kan göra.

Seminarie 3/3-11

Om att bli dokumenterad – etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation

Lindgren, A-L & Sparrman, A

Vi har diskuterat etiska aspekter på dokumentation utifrån en artikel av Lindgren, A-L & Sparrman, A.

”För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.” (Lpfö-98/10 s.14)

När vi dokumenterar barnen i förskolan är det viktigt att få barnens godkännande att vara med på bilder. Om barnet inte vill medverka måste vi respektera deras val. Föräldrar måste också gett sitt medgivande till dokumentation i form av bilder, video- och röstinspelningar, observationer o.s.v. Kraven på oss ökar genom våra styrdokument, men kan försvåras om barn och föräldrar inte vill bli dokumenterade. Vi måste vara medvetna om kulturkrockar som kan uppkomma och därför vara tydliga om varför vi dokumenterar.

Det är särskilt viktigt när vi dokumenterar yngre barn att vi har tänkt igenom hur vi använder bilderna, då barnen inte alltid kan uttrycka sitt medgivande.

Syftet med dokumentationen behöver vara genomtänkt och väl medvetet för alla som ingår i arbetet och att vi vet vad vi ska använda det till. Vad gör vi på förskolan och vad lär sig barnen? Dokumentationen behöver det utvärderas och reflekteras om för att kunna synliggöra eventuell utveckling.

Referenslista:

Lindgren, A-L & Sparrman, A (2003) Om att bli dokumenterad – etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Elektronisk länk: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/v8/n1.html

Utbildningsdepartementet (2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10) Stockholm: Fritzes

Närvarande:

Priya Mohlén

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Ingvor Karlsson

Linda Svensson (mobilt närvarande)

Luft som fenomen

Här kommer lite fakta om luft som är vårt valda fenomen. Luft är blandning av gaser som bildar jordens atmosfär.

Luften innehåller:

·         Kväve: 78 % 

·         Syre: 21 %

·         Ädelgaser: <1 %  

·         Koldioxider: 0,035 %  

·         Ozon: 0,0001 %

Luftens egenskaper:

·         Genomskinlig

·         Saknar lukt och smak

·         Fortplantar ljud (talar med varandra)

·         Påverkar känseln (vi kan känna vinden)

Förändras luftens egenskaper eller sammansättning då är luften förorenad.

Vi kan inte se luften men den finns överallt runt omkring oss. Genom att utföra olika experiment kan vi förstå och bevisa att luften har olika egenskaper som påverkar oss och vår omgivning. T.ex. att luften har en massa, en densitet som tar plats. Något som vi i grupp 5a kommer utforska i våra experiment som då kommer fokusera på kall och varm luft. När man inser att luft väger (1liter luft väger ca 1g)så kan man förstå att det finns ett tryck (lufttryck) som påverkar vår omgivning. Grupp 5b kommer utforska och experimentera och ge oss en mera förklarande bild av vad lufttryck är.

Det kommer bli roligt och spännande att följa utvecklingen i detta arbete. Vår största utmaning kommer att vara när vi tillsammans med barnen ska förklara vad luft är och att det har en densitet som påverkar vår omgivning. Något som är osynligt ska vi göra synligt.

Källor: Mårtensson Gert (2001). Gleerups NO kemi.

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=70:luft&catid=39:hoegstadiekemi&Itemid=76